--------------------------------------------------------------------------

                    Forensiskt Forum Nr 5 December 1987
                Sprngmedelsunderskningar av Leif Svensson
                  ASCII-version av Swedish Infomania 1997

--------------------------------------------------------------------------

   Innehllsfrteckning

   INLEDNING OCH DEFINITION

   A. KOMMERSIELLA SPRNGMEDEL
      A1. Nitroglycerin (nitroglykol)-baserade sprngmedel
      A2. Nitroglycerin (nitroglykol)-fria sprngmedel
      A3. EMULITE
   B. MILITRA SPRNGMEDEL
      B1. Sprngdeg
      B2. vriga
   C. SVARTKRUT
   D. HEMTILLVERKADE SPRNGMEDEL
      D1. KLOREX (natriumklorat) + sacker
      D2. Kaliumnitrat + socker
      D3. Svartkrutsliknande blandningar
      D4. vriga hemtillverkade sprngmedel
   E. PYROTEKNISKA BLANDNINGAR
   F. ANALYSMETODER
   G. SPRNGVERKAN - SKADEVERKAN
   H. SAKKUNNIGUTLTANDEN
   I. UTVECKLING
   J. MATERIALHANTERING
    

    INLEDNING OCH DEFINITION

    Antalet sprngmedelsunderskningar vid SKL har p senare r kat
kraftigt och uppgr fr nrvarande till cirka 150 st/r. Egentligen borde
det heta explosivmnesunderskningar, ty den hr skriften ska handla om
svl kommersiella och hemtillverkade sprngmedel som krut och pyrotekniska
satser. Vad r d ett explosivmne? Jo, explosivmnen r "kemiska
freningar eller blandningar, som efter tillfrsel av viss startenergi kan
bringas att reagera under energiutveckling (utan att andra mnen, t ex
luft, behver tillfras)" enligt en definition i ett av FOA:s kompendier i
explosivmnesanalys. Explosivmnen kan snderfalla p tva stt: genom
deflagration (krut, pyrotekniska satser) och genom detonation (sprngmnen,
tndmnen). Deflagration r ett lngsamt frlopp (hastigheter i
storleksordningen mm/s - cm/s), medan detonationshastigheten kan uppg till
3000 - 9000 m/s fr flytande och fasta mnen.

    I fljande avsnitt ges frst en versikt av sdana explosivmnen, som
vi haft anledning att nrmare underska vid SKL. Drefter behandlas vra
analysmetoder. Slutligen fljer ngra avsnitt om sprngverkan skadeverkan,
sakkunnigutltanden, utveckling samt materialhantering.

    A. KOMMERSIELLA SPRNGMEDEL

    A1. Nitroglycerin (nitroglykol)-baserade sprngmedel

    Rent allmnt kan sgas att konventionella dynamiter ("Sprngmedel av
DYNAMEX-typ") innehaller nitroglycerin/nitroglykol, flegmatiserat med en
dinitroaromatblandning, ammoniumnitrat/natriumnitrat, nitrocellulosa,
trmjl eller nagot annat organiskt mjl. Dessutom ingr mindre mngder
frgmne, stabilisatorer m m.

    DYNAMEX B (DxB) frn Nitro Nobel AB i Gyttorp ersatte den gamla
dynamiten p 1960-talet. DYNAMEX r mindre knslig fr yttre pverkan men
har kvar dynamitens utomordentliga sprngverkan. DYNAMEX B r ett
allroundsprngmne, som med optimalt utbyte kan anvndas fr nstan alla
knda slag av sprngningsarbeten inkl sprngning av kassaskp, serviceboxar
o dyl. Dess viktigaste bestndsdelar r nitroglycerin/ nitroglykol samt
ammoniumnitrat/natriumnitrat.

    DYNAMEX M (DxM) introducerades p marknaden omkring 1980 och har nu
ersatt DYNAMEX B. "M" str fr malda salter och milj. DxM innehller
allts malda salter, fretrdesvis ammoniumnitrat. Genom att saltkornen r
sm och ven har sltare yta kar detonationshastigheten. Detta medfr att
mngden giftiga sprnggaser (nitrsa gaser) blir mindre och arbetsmiljn
bttre. DxM r mer lagringsbestndigt n DYNAMEX B.

    Efter en lngre tids lagring sjunker detonationshastigheten, vilket
beror p att luftblsorna ("Hot Spots") i sprngmedlet trycks ihop. Dessa
"Hot Spots" tjnstgr som reaktionscentra och r vldigt viktiga fr
explosionsfrloppet. Det r vanligt med upp till 10 procent luft i
explosiva mnen. Pressas luftblsorna ihop, fungerar inte sprngmedlet.
Detta sker t ex om man frsker anvnda DYNAMEX M p stora vattendjup. (Se
nedan under "A3. EMULITE"!)

    Trmjl (eller annat organiskt mjl, t ex vetemjl), som ingar i de
flesta dynamitsorter, fungerar delvis som brnsle men ven som "brare" fr
luftblsorna. DYNAMEX M r rosa till frgen, medan DYNAMEX B r (var)
rdbrun. Frgnyansen (mrkrd till rosa) pverkas fr vrigt av
trmjlskvaliten (kornstorlek m m). Polsk Dynamit (brunfrgad) har slts p
svenska marknaden sedan hsten 1983. Det r en konventionell dynamit, som
skiljer sig frn DYNAMEX genom att dinitroaromatblandningen
(flegmatiseringsmedlet) ven innehller trotyl (TNT).

    Vissa sprngmedel kan vara gamla p marknaden. Tillverkningen kanske t
o m har upphrt. Fr oss pa SKL kan de dock vara nya och valla mycket
huvudbry frsta gngen de dyker upp. Som exempel kan nmnas DIKESDYNAMIT
och NITROLIT. Dikesdynamit (Transportklass C) r knsligare n DYNAMEX
(Transportklass D). Den innehller mer nitroglycerin/ nitroglykol.
Tillverkningen upphrde 1966 i Sverige (1970 i Finland) men trots detta
pvisade vi dikesdynamit i sju renden under 1984-85. Frmodligen var
dikesdynamiten stulen frn ngot militrfrrd. Samma "ursprung" torde ven
de enstaka nitrolitladdningar ha, som vi underskt. Nitrolit innehller
frutom de vanliga dynamitingredienserna ven aluminiumpulver eller
kiselmetall samt trotyl.

    PRIMEX (NOBEL PRIME) innehller pentyl och r gulvit, annars ungefr
som DYNAMEX B. Primex anvnds oftast som primer tillsammans med andra
sprngmedel. En primer r ett "hjlpsprngmedel" (initialsprngmedel), som
fordras fr att stadkomma den energi, som krvs fr att
"huvudsprngmedlet" ska detonera.

    Bland pulverformiga nitroglycerinsprngmedel kan nmnas GURIT A och
NABIT A. GURIT A innehller en stor mngd kiselgur och r ett svagare
sprngmedel n DYNAMEX. GURIT anvnds dr skonsam sprngning erfordras t ex
vid sprngning av slta bergvggar intill vgar och i tunnlar. Sprickzonen
blir avsevrt mindre med GURIT n med exempelvis DYNAMEX M. GURIT kan ven
anvndas inuti byggnader. NABIT A har enligt uppgift upphrt att
tillverkas. renden med NABIT kommer likvl in vid ngot enstaka tillflle
varje r. NABIT, som har tillverkats p olika stllen, kan ha en varierande
sammansttning. Den innehller ofta en mindre mngd trotyl och ngra
procent aluminiumspn. Dessa sitter fasthftade vid
ammoniumnitratkristallerna, vilket kan studeras i mikroskop.

    A2. Nitroglycerin (nitroglykol)-fria sprngmedel

    Hit hr exempelvis REOLIT A, KIMIT 80, PRILLIT A samt sist men inte
minst EMULITE. Samtliga utom PRILLIT innehller aluminiumpulver. PRILLIT
bestr av ammoniumnitrat i "prillad" (kulform) form samt mineralolja.
REOLIT tillverkas i Gllivare och anvnds framfrallt i Aitikgruvan. KIMIT
tillverkas i Kiruna och anvnds i gruvorna dr liksom i Bergslagen. Den
frpackas i "plastkorvar" med t ex brun eller orangefrgad plast och med
svart text. "Korvarnas" diameter kan vara exempelvis 25 eller 32 mm. KIMIT
tappar sin kapselknslighet vid ovarsam behandling, t ex vid ompackning
till "bollar". Detta r frmodligen orsaken till att man oftast misslyckas
att sprnga serviceboxar med KIMIT.

    A3. EMULITE

    EMULITE tillverkas sedan 1982 av Nitro Nobel, dels i Gyttorp, dels i
fabriker utomlands. EMULITE r ett s k emulsionssprngmedel, som frvntas
sl ut de nitroglycerinbaserade sprngmedlen, t ex DYNAMEX M, nr det
gller bergsprngning. Detta beror p att de kan framstllas billigare,
skrare och miljvnligare. EMULITE bestr av cirka 75 procent
ammoniumnitrat, lst i vatten och blandat med olja, vax och emulgatorer.
Denna s k matris r inte ett sprngmedel och r sledes ofarlig att
hantera. Sprngmedel blir det frst, d de sista komponenterna: mikrosfrer
av glas och aluminiumpulver tillstts. Glas-sfrerna, vilka r luftfyllda,
tjnstgr som sm reaktionscentra ("Hot Spots") nr de kollapsar av en
sttvg frn en detonerande sprngkapsel. Om inte dessa sm glaskulor
tillfrdes skulle EMULITE ej vara sprngkapselknslig. Laddningen mste da
initieras med hjlp av en primer, t ex trotyl (TNT). "Hot Spots" i form av
sm glaskulor medfr ocks att EMULITE tl hga (vatten)tryck och r ett
idealiskt sprngmedel ven p stora vattendjup. EMULITE levereras dels som
bulkladdning dels i olika emballage som plastrr, slangladdningar och
papperspatroner (25 mm diameter - brunt papper).

    B. MILITRA SPRNGMEDEL

    B1. Sprngdeg

    Bland de renden med militra sprngmedel, som laboratoriet fr att
analysera, dominerar sprngdegen helt (95 procent). D inrknas
naturligtvis ej de civilt tillverkade sprngmedlen med militr anvndning,
bl a DYNAMEX och EMULITE. Den svenska sprngdegen innehller pentyl, som r
flegmatiserad med mineralolja. Fr export tillverkas frutom
pentylsprngdeg ven sprngdeg, baserad p hexogen (RDX). Dessa exportdegar
innehller polymerer, vilka kar sprngdegens vidhftningsfrmga. Den
mesta sprngdegen r numera gulvit till frgen. ldre sprngdeg r gulbrun.
En del av den exporterade degen innehller sot (sterrikisk resp dansk deg)
och r fljaktligen svart. Sprngdegen frpackas i 125 grams patroner,
vilka sedan 1985 har ett vitt omslagspapper, bestende av tre skikt
(papper/plast/papper). Tidigare anvndes ett brunt, vaxat papper. Ngra
vanliga sprngmedelsfrpackningar: 125 grams papperspatroner (diameter 25
mm) med EMULITE, DYNAMEX M samt SPRNGDEG. Mrkningen p sprngdegspatronen
"17386004" betyder fljande: 173 = tillverkare (Bofors), 86 =
tillverkningsr och 004 = tillverkningssatsens nummer.
    
    KLOREX-socker blandningar kan initieras p flera stt t ex med
krutstubin, "Kinapuffsstubin" eller tomtebloss. Laddningarna placeras ofta
i metallrr av olika dimensioner. Rren har vl tillbockade ndar eller
frslutningar samt ett uppborrat hl fr stubinen. Genom att laddningarna
r vl frdmda i metallrren uppstr svl hg sprngverkan som
splitterverkan.

    Om rent natriumklorat eller LantbruksKLOREX anvnds i stllet fr
KLOREX 55 kar blandningens sprngverkan och kan d uppg till cirka 75
procent av sprngverkan hos DYNAMEX M. Ytterligare ett anvndningsomrde
fr KLOREX-socker respektive KLOREX br nmnas, nmligen som
huvudingrediens i en variant av brandbomber och som tndmedel i vissa
Molotov-cocktails. Hr utnyttjas svl reaktionsbengenhet som
rivknslighet hos kloratet. Mera om detta i ett kommande nummer av
Forensiskt Forum, som ska handla om brandunderskningar.

    D2. Kaliumnitrat + socker

    Denna blandning terkommer regelbundet varje r vid juletid. Detta
beror frmodligen p att kaliumnitrat, som i kryddpsarna kallas fr
"Kalisalpeter", anvnds fr saltning av skinkor och flsk. tminstone en
storbrand (vid KF:s slakteri i Stockholm) har uppsttt vid saltning med en
kaliumnitrat/sockerblandning. Observera att en viss mngd giftiga s k
nitrsa gaser utvecklas vid sdana brnder. En syrebalanserad blandning av
kaliumnitrat och socker har, om den innesluts, en sprngverkan, motsvarande
cirka 50 procent av sprngverkan hos DYNAMEX M.

    D3. Svartkrutsliknande blandningar

    Hemgjort svartkrut "piffas" ofta upp med aluminium- eller
magnesiumpulver. Hrvid kar sprngverkan. Detsamma gller om
kaliumnitratet byts ut mot t ex bariumnitrat. Observera att man inte fr
blanda in klorat i svartkrut, eftersom det r ett knt faktum att en
blandning av svavel och klorat spontant kan tnda (sjlvantnda).

    D4. vriga hemtillverkade sprngmedel

    Har man bara tillgng till magnesiumpulver eller aluminiumpulver kan
man med hjlp av diverse "dagligvaror" komponera ihop mnga blandningar med
sprngverkan eller av pyroteknisk natur. Som exempel kan nmnas magnesium
och maskindiskmedel eller andra disk- och tvttmedel i pulverform.
Magnesium samt koppar- och silverputsmedel, innehllande oxalater ger ocks
mycket snabba reaktionsfrlopp. Aluminiumpulver t ex i form av
silverbronspulver r lttare att skaffa n magnesiumpulver.
Aluminiumpulvret ger dock lngsammare reaktioner. Aluminiumpulver reagerar
hftigt med metalloxider och bildar s k termitbomber. Exempel p
"termitiska" blandningar r aluminiumpulver (silverbrons) och Falu
Rdfrg-pigment (jrnoxid) eller aluminiumpulver och blymnja (blyoxid).

    E. PYROTEKNISKA BLANDNINGAR

    Ett stort antal pyrotekniska artiklar eller rester av sdana har
analyserats under rens lopp. Fljande exempel kan nmnas: Raketer av olika
slag (stjrnraket, visselraket, juvelraket m m) tomtebloss, olika sorters
rk och rkbomber, rvsvrmare, knallskott, stormtndstickor samt
ndraketer och ndbloss. Raketerna laddas med en drivladdning, bestende av
finpulvriserad kalisalpeter, svavel och trkol, d v s samma ingredienser
som i svartkrut, men i andra proportioner. Ibland tillstts fr vrigt
svartkrut. Frgsatserna (lyssatserna) innehller dels ett oxidationsmedel t
ex kaliumklorat, kaliumperklorat eller ammoniumperklorat och dels ett
reduktionsmedel (brnsle) t ex svavel, dextrin eller harts. OBS! Som
tidigare nmnts under D3 fr svavel ej anvndas ihop med klorater p g a den
stora risken fr sjlvantndning.

    Fr att alstra de olika frgerna tillstts diverse metaller och
metallsalter. Rtt ljus fs av strontiumsalter, gult ljus av natriumoxalat,
grnt ljus av bariumsalter, vitt ljus av bl a aluminium- och
magnesiumpulver osv. Visselsatserna bestr av kaliumbensoat/kaliumperklorat
alternativtgallsyra/kaliumperklorat. Stjrnsatser innehller vanligen
titanpulver och nitrocellulosa. Om gnistregn nskas kan natriumoxalat och
antimontrisulfid tillsttas. Rksatser frekommer i flera artiklar t ex
rkbomber (frn HANSSONS PYROTEKNISKA AB), som innehller ammoniumklorid,
kaliumklorat, harts och socker och vidare i "militr" och "civil" rk
(hexakloretan och zinkpulver), "diskoteksrk" (aluminiumpulver,
aluminiumstearat och kaliumperklorat) samt "Atomrk" (aluminiumpulver,
bariumnitrat och kaliumperklorat). Som framgr av ovanstende axplock finns
det ett otal kemikalier att vlja mellan. Detta gr analyserna bde svra
och stimulerande.
    
    F. ANALYSMETODER

    Material som insnds fr sprngmedelsanalys kan vara av mycket
skiftande natur - alltifrn frvridna pltdetaljer, brnda trbitar,
betong, sn!! till likdelar. Ofta rr det sig om stora mngder med
underskningsmaterial eller stora material. Detta medfr naturligtvis
svrigheter att upptcka de ibland mikroskopiskt sm sprngmedelsresterna.
Generellt sett r det strre chans att hitta ngot i "mjuka" material samt
i "skrymslen", som bildats vid deformation av t ex plt- och rrdelar.
Detta med mjuka material gller speciellt vid analys av de i mnga
flegmatiseringsmedel ingende nitroaromatiska freningarna, vilka fr
vrigt bidrar till identifieringen av sprngmedel av DYNAMEX- typ.

    Oreagerade sprngmedelsrester upptcker vi inte s ofta vid granskning
av explosionspverkat material. Detta beror bl a p att de flesta
sprngmedel detonerar snabbt och fullstndigt. ven mnga "hemtillverkade"
sprngmedel r vlproportionerade (syrebalanserade) och homogena.

    Sprngmedlen innehller som tidigare framgtt mycket "smtt och gott".
Vi brjar vr underskning med en makroskopisk granskning, d v s utan svl
frstoringsglas som mikroskop. Vi noterar d sdana egenskaper som
utseende, frg och konsistens. T ex stora ammoniumnitratkristaller eller
malda salter som i DYNAMEX B eller M. Har sprngmedelsresten silverfrg? I
s fall innehller den troligen aluminiumpulver eller -flingor. Degig
konsistens tyder p ett plastiskt sprngmedel, kanske sprngdeg? Osv.

    Nsta steg r en mikroskopisk granskning. Hr upptcker vi bl a
trfibrer (trmjl), glas-sfrer (frn EMULITE) eller kiselalgfragment frn
kiselgur i t ex GURIT A. Det kanske sitter sm aluminiumspn vidhftade p
ammoniumnitratkristaller, vilket r ett starkt indicium p NABIT A.

    Vid diverse vtkemiska tester (t ex frg- eller luktreaktioner) pvisas
olika joner ssom nitrat-, klorat- eller ammoniumjon. Dessa joner r
bestndsdelar i de salter (t ex ammoniumnitrat, natriumklorat,
natriumnitrat), vilka ingr som oxidationsmedel i sprngmnena. Fritt
svavel frn svartkrut kan lakas ut med koldisulfid och drefter analyseras
i svepelektronmikroskop eller smltpunktsbestmmas.

    Ett skrare stt att analysera joner r med en variant av
hgtrycksvtskekromatografi, som kallas jonkromatografi. Med denna metod
kan s gott som alla i detta sammanhang aktuella (an-)joner skiljas t.
Ngra av dem r nmligen svra att skilja t med vtkemi. SKL har nnu inte
ngon speciell jonkromatograf, men vi har ntt ganska bra resultat p en
speciell kolonn i vr hgtrycksvtskekromatograf.

    "Grundmnesanalys i svepelektronmikroskop med tillsats fr
energidispersiv rntgen" (SEM-analys) r en term, som ofta terkommer i
utltanden frn sektionen fr teknisk kemi. Med detta analysinstrument kan
vi bestmma de flesta grundmnen, som ingr i oorganiska
sprngmedelskomponenter. Vanliga grundmnen i explosiva sammanhang r:
natrium, kalium, kalcium, barium, svavel, aluminium och klor. Natrium och
kalium kan exempelvis freligga som natriumnitrat resp kaliumnitrat.

    Om ven klor pvisats kan det tyda p nrvaro av ett klorat- eller
perkloratsalt, d v s natriumklorat/kaliumklorat eller
natriumperklorat/kaliumperklorat. Svavel kan komma frn fritt svavel eller
dess oxidationsprodukt (sulfat). Barium frekommer t ex som bariumnitrat i
pyrotekniska artiklar eller som bariumsulfat i vissa sprngmedel.
Tungmetallsalter som bariumsulfat kar detonationshastigheten.

    Om vi hittar flera grundmnen resp joner tillsammans gr det inte att
enbart med grundmnesanalys och jonanalys avgra, vilka komponenter de
hrrr ifrn, dvs hur de olika jonerna (och grundmnena) suttit ihop. Fr
att bestmma sammansttning och struktur hos t ex salterna i en blandning
mste en rntgendiffraktometrisk underskning utfras. En
rntgendiffraktometer (pris ca 600.000 kr) saknas emellertid vid SKL,
varfr sdana underskningar mste remitteras.

    IR-spektrofotometri (underskning inom det infrarda vglngdsomrdet)
r en metod, som anvnds vid identifiering av pentyl (frn sprngdeg eller
pentylstubin), trotyl eller nitrocellulosa. NMR (Nuclear Magnetic
Resonance), krnmagnetisk resonans, har anvnts vid analys av
hexogen/pentylblandningar (kvalitativt och kvantitativt). SKL saknar
NMR-spektrofotometer, varfr dessa underskningar remitteras till i frsta
hand Linkpings universitet.

    Analys av flegmatiseringsmedel samt nitroglykol och nitroglycerin:
Mnga gnger ser vi inga sprngmedelsrester vare sig vid den makroskopiska
eller den mikroskopiska granskningen. Vid sdan tillfllen lakas
materialet frst med varm aceton och drefter med varmt vatten. Om
nitroglykol, nitroglycerin eller dinitroaromatiska freningar frn
flegmatiseringsmedlet finns nrvarande, lses dessa ut i aceton. Det gr
fr vrigt ven pentyl (frn sprngdeg), men ngra pentylrester frn denna
typ av underskningsmaterial har vi nnu ej lyckats pvisa. Det lr inte
bli s mycket pentyl kvar efter en sprngdegsdetonation! Acetonextraktet
koncentreras och analyseras med kapillrgaskromatografi eventuellt ven med
kapillrgaskromatografi-masspektrometri. Vid den gaskromatografiska
analysen anvnds ett dubbelkolonnsystem med en flamjonisationsdetektor
(FID) och en sk NPD-detektor. Den senare r speciellt knslig fr
kvveinnehllande freningar, till vilka dinitroaromaterna hr. Detta
innebr allts att vi kan detektera nnu lgre halter n vad som r mjligt
med den mer generellt anvndbara FIDdetektorn. Dinitroaromaterna ger
karakteristiska gaskromatogram. Ett exempel visas hr.

    [Bortklippt]

    Vissa variationer frekommer ibland mellan olika "batcher"
(tillverkningstillfllen) frmst beroende p att flegmatiseringsmedlet kps
frn olika leverantrer i Polen, Tjeckoslovakien och st-Tyskland (gller
DYNAMEX m fl). Eftersom det inte finns ngon regelbundenhet i dessa
variationer, kan de inte anvndas fr att spra ett sprngmedelsbeslag till
en viss "batch". Om ett sprngmedelsbeslag ska kunna bindas till ett annat
beslag eller en viss "batch", mste sprngmedlet mrkas p speciellt stt.
I USA och Schweiz har man mrkt sprngmedelsbatcher med flerskiktade
frgflagor enligt ett visst kodsystem. Detta frekommer inte i Sverige.
Dinitroaromater liksom nitroglykol och nitroglycerin kan strukturbestmmas
med hjlp av masspektrometri. Om endast dessa bestndsdelar kan pvisas,
brukar vi sga att det r frga om "ett kommersiellt sprngmedel av
DYNAMEX-typ". Anm.: Det r dinitroaromaterna, som svarar fr den typiska
sprngmedelslukten.

    De icke-acetonlsliga delarna av underskningsmaterialet extraheras som
ovan nmnts med varmt vatten, varefter vattenextraktet koncentreras (ev.
till torrhet) och analyseras enligt tidigare beskrivning (vtkemi,
grundmnesanalys m m). Frhoppningsvis kan man d isolera ven ngot
oorganiskt salt, vilket bidrar till identifieringen av sprngmedlet.

    "Sprngdegsoljan", d v s den mineralolja som tjnstgr ssom
flegmatiseringsmedel, lakas ut med hexan och undersks med gaskromatografi
(efter koncentration av hexanlsningen). Olika mineraloljor har anvnts
under rens lopp och det finns drfr vissa mjligheter att srskilja olika
sprngdegar efter deras olika gaskromatogram. Det frekommer ven olikheter
mellan svensk och utlndsk sprngdegsolja.

    G. SPRNGVERKAN- SKADEVERKAN

    I sprngmedelsrenden stlls, liksom i andra renden, mnga frgor som
r svra eller omjliga att besvara. Ofta gller det frgor angende
sprngverkan och skadeverkan och d srskilt fr hemtillverkade
sprngmedel. Genom tillmtesgende frn tillverkare, speciellt Nitro Nobel
i Gyttorp, har vi mjlighet att f hjlp med berkning av sprngverkan. Som
tidigare nmnts anger vi oftast sprngverkan relativt sprngverkan fr
DYNAMEX M. Berkningarna utfrs med hjlp av dataprogram och fungerar bra,
om inte blandningarna r alltfr felbalanserade vad gller syreinnehll.

    Fr att kunna gra uttalanden om verkan av en explosion (skadeverkan)
behver man praktisk erfarenhet frn "fltet" samt mjlighet att gra
frsk och rekonstruktioner. Dessa frutsttningar finns inte vid SKL och
vi brukar drfr i dessa fall hnvisa till Sprngmnesinspektionen, tel
08-820360 eller Frsvarets Forskningsanstalt (FOA), tel 08-631500.

    U. SAKKUNNIGUTLTANDEN

    Sedan mars 1987 rapporteras underskningsresultaten vanligen i form av sakkunnigutltanden. I dessa
    dokument sammanfattas gjorda underskningar och uppndda resultat.
    Sakkunnigutltandena avslutas med ett avsnitt i vilket vi drar slutsatser av gjorda iakttagelser. I de flesta fall
    behver vi inte anvnda en graderad utltandeskala utan kan skriva t ex:

    - "att den gulbruna massan utgres av sprngdeg",

    - "att det p de frvridna brevldedelarna ptrffats rester av en
svartkrutsliknande blandning",

    - "att det i materialen P3 - P5 pvisats s k dinitroaromatiska
freningar, vilket tyder p att explosionen orsakats av ett sprngmedel av
DYNAMEX-typ",

    - "att ngra sprngmedelsrester ej har pvisats i materialen P6 - P7".

    I de fall det blir ndvndigt att anvnda ett graderat utltande
begrnsas skalan i sprngmedelsrenden till dessa fyra niver:

    "Med ledning av de vid underskningen erhllna resultaten kan utsgas,"

    1. "att synnerligen starka skl talar fr att sprngmedlet utgres av ..."

    2. "att starka skl talar fr att sprngmedlet utgres av ..."

    3. "att skl talar fr att sprngmedlet utgres av ..."

    4. "att det inte r uteslutet att sprngmedlet utgres av ..."

    I. UTVECKLING

    Rntgendiffraktion skulle som tidigare nmnts fra utvecklingen framt
vad gller analys/strukturbestmning av frmst oorganiska kemikalier (t ex
salter) i sprngmedlen.

    Termoanalys (TA) grundar sig p detaljerat studium av de processer, som
ger rum i material under inverkan av temperaturfrndringar. TA anvnds p
flera laboratorier fr att studera energivergngar ven i sprngmedel.

    Termogravimetri r en variant, dr man studerar viktfrndringar i
sprngmedel samtidigt som temperaturen hjs. Bland egenskaper som
undersks, mrks lagringsstabilitet, antndningstemperatur,
initieringstemperatur och termiskt snderfall. Termoanalys utnyttjas ven
fr jmfrande analyser mellan olika "batcher".

    Sprngmedelsngor (nitroglykol, nitroglycerin, nitroaromater) kan sugas
upp och adsorberas i glasrr, fyllda med aktivt kol eller ngon polymer med
stor specifik yta, t ex TENAX. Sprngmedelsngorna desorberas drefter
genom snabb upphettning (TENAX) eller ocks lses de ut (Kolrr). Denna
metod r en "biprodukt" av ett nyligen pbrjat projekt, som handlar om
adsorption av brandgaser (se kommande nummer av Forensiskt Forum!).
Analysresultaten medger typbestmning av sprngmedel (t ex DYNAMEX eller
trotyl) till skillnad frn olika sorters "bombsniffare", som finns p
marknaden. Dessa portabla apparater, som frutom en pump och adsorptionsrr
(TENAX) bestr av en enklare gaskromatograf, kan endast upplysa om att
sprngmedelsngor troligen finns i luften. De sger ingenting, om vilket
sprngmedel det rr sig om. Bombsniffarna har hittills varit ganska
otillfrlitliga inte minst genom sina mnga falska alarm. Undertecknad har
sjlv haft tillflle konstatera att de r vida underlgsna "bombhundarna"
vad gller svl knslighet (lgsta detekterbarhet) som selektivitet.

    I "vr" metod suger vi strre luftvolymer (10-20 l) genom
adsorptionsrret n vad som r praktiskt mjligt vid arbete med
bombsniffaren. Vi har n s lnge bara prvat metoden i ngot enstaka
sprngmedelsrende.

    Metoden r i huvudsak tnkt att anvndas i de fall d man tycker sig
knna en karakteristisk "dynamitlukt" p brottsplatsen men inte kan finna
ngra synliga rester av sprngmedel. En liknande metod (portabel pump +
adsorptionsrr) anvnds ven vid sprngmedelstillverkningen fr att mta
hur stora mngder av nitroglykol, nitroglycerin och dinitroaromater, som
arbetarna exponeras fr.

    
    J. MATERIALHANTERING

    Sedan den 1 november i r gller nya regler fr transport av "farligt
gods" med Posten. Sdant gods ska i princip inte skickas med posten, men
undantag grs fr s k fria mngder. Vilka dessa r redovisas i en
publikation kallad ADR/ADR-S. Reglerna r dock liksom hittills mycket
svrtolkade och kontakt har drfr tagits med Postverkets handlggare
Barbro Plato. verenskommelse har trffats om att Postverket i samrd med
Sprngmnesinspektionen ska gra en liknande prvning som gjordes 1983. I
aw aktan p eventuella ndringar tillmpas Postverkets dispensbeslut frn
juni 1983 (D 1983:851).

    Enligt det beslutet fr fljande material, som misstnks innehlla
explosiva varor, skickas per post. "Klass 1, explosiva varor - ammunition,
enstaka patroner till handeldvapen, hgst 5 st - pyrotekniska artiklar,
enstaka freml - krutstubin - krut, hgst 50 gram

    Varorna skall sls in med aluminumfolie och sttdmpande material, t ex
wellpapp. Frpackningen lggs i ett kraftigt ytteremballage s att
innehllet r vl skyddat."

    Laboratoriet har gjort den bedmningen, att rtstora bitar av
kommersiella sprngmedel, t ex DYNAMEX och sprngdeg, kan skickas per post.
Detta r dock nnu inte sanktionerat av Postverket. Om strre mngder r
aktuella mste landsvgs- eller jrnvgstransport anvndas om
kurir-transport inte gr att ordna.

--------------------------------------------------------------------------
    
